I came, I saw, I conquer

Ska alldeles strax bege mig till gymmet. Har suttit nu i några timmar och bekantat mig med koder för att förstå mig på det bättre. Vissa saker på bloggen vill jag ändra elelr fixa till. Men det får nog bli fortsättning när jag har lite mer tid. Tänkte röja upp i rummet lite så jag kommer hem, nytränad och nyduschad, till ett lite renare ställe. Kanske ska det bli gjort någon läxa också. Återstår att se.

På bussen hem idag lyssnade jag på ett samtal mellan två killar, kanske i 16 års åldern. Detta är inte "Har du hört"-inlägg, men jag noterade ändå deras samtal. Den ena killen pratade på hela tiden om sina betyg, vilken gymnasieskola han skulle välja och vad som, enligt honom, var allra bäst att välja. Den andra killen försökte någon gång skjuta in en kommentar men blev totalt överkörd. När han sen berättade att han ville välja natur (minns ej vilken skola) sågade hans kompis honom direkt med argumentet: "du kommer aldrig klara det, fatta vad höga poäng det krävs där, ofta du får det! Samhäll är så mycket bättre"
"Natur-killen" stod på sig och sa att natur var en bred linje och att han sen kunde välja nästan vad han ville. Men som ansåg att han visste bäst sa att det inte var så och samhäll var det enda riktiga. Sen började han göra klart för sin kompis om varför han egentligen skulle ha mycket bättre betyg än vad han hade. Det var inte hans fel, utan lärarna och även att han bytt skola för ett år sen.
I mina öron lät killen som "hade rätt" otroligt osäker men ville motbevisa detta genom att trycka ner den andra. Få det att låta som om allt han gjorde var rätt och allt andra gjorde var fel.
Jag förstår bara inte hur man orkar bry sig om andras val och att försöka göra sig till mycket bättre än alla andra. Varför kan man inte bara sköta sitt eget och skita i resten? Så svårt kan det inte vara!