I came, I saw, I conquer

...när det kommer till att ta hål i öronen. Jag och Ida möttes ju upp på Torget för att göra fixa det för mig (jag behövde hålla någon i handen?). Innan Ida kom sprang jag runt till olika affärer och lämnade mitt CV som sagt, hann med 10 st ganska nöjd.
Sen kom ju den "stora stunden". Jag var ju inte direkt nervös men i all denna rush och runtspringande hade jag glömt bort lunchen vilket inte var en jätte bra kombination i samband med hålstickning i kroppen. Men så blev det.
Det stack väl till lite men det var ingen smärta man inte kunde stå ut med. Men däremot när jag skulle betala blev allt snurrigt och färgerna försvann. Jag är inte klen eller på ngt sätt blod- eller nålrädd. Men antingen var det vätskebrist, matbrist och lite annat som gjorde det för jag fick fort sätta mig och dricka ltie vatten och ta ett äpple jag fått med mig i väskan. Sakta men säkert kom färgerna tillbaka och jag kunde gå igen =) Men det är inget jag gör om igen på ett tag tror jag.